I Nepal

Detta ar var favoritplats i Kathmandudalen. Det ar ett omrade dar manga tibetaner bor och dar finns en enormt stor buddistisk stupa med flera kringliggande kloster. Platsen runt stupan ar sagolik; munkar som rabblar sin ljuva mantran och vacker meditionsmusik. En otroligt rofylld plats.

Sadhus ar heliga man, som likt munkar eller nunnor, har valt att tillagna sina liv at religionen. De valjer att dyrka nagon av alla gudar inom hinduismen och lever pa allmosor fran folket. De ar djupt respekterade.

I Nepal ser man heliga man, eller Babas som de ocksa kan kallas, overallt.

Idag har maoisterna beslutat om Bandha, strejk. Det innebar att i princip allting ar stangt. Folk stannar hemma och gar inte till jobbet, alla skolor stangs, alla affarer ar stangda och inga motorfordon far framforas pa vagarna. Maoist-grupper med basebolltran gar omkring och skanderar och kontrollerar att alla lyder och gatorna ar fullstandigt tomma – forutom pa gangtrafikanter. Ingen vagar ens kora en liten motorcykel. Da kan maoisterna straffa en genom att sla sonder den. Det ar for sorgligt och den politiska situationen i landet ar fullkomligt absurd. Maoisterna sitter inte langre i regeringen, men har anda en sadan otrolig makt. Radslan for deras vald ar forlamande for hela samhallet och manniskor ar naturligtvis inte nojda over att de inte fa ga till sina arbeten.

Vara barn har tillbringat dagen med att leka pa terassen och sjalva tog vi en kort promenad genom Kathmandu och det kandes verkligen surrealistiskt. Markligt att ga omkring i huvudstad utan ett enda motorljud. Trots att vi har varit i Nepal sa manga ganger har har vi aldrig uplpevt nagon Bandha tidigare. Jo, en gang men da var vi uppe i bergen och trekkade och da var det ju ingen pataglig stor skillnad.

Sedan fick Elliot 40 graders feber helt plotsligt och vi gick hem. Han sov i fyra timmar och han ar redan battre. Lucas mar sadar i magen och vi antar att det beror pa kodyngan han mumsade i sig igar pa utflykten…

Christian ar nu pa middag hos nagra goda vaner och jag ar hemma med tva halvpigga barn. Strommen har dock precis kommit tillbaka och det ar skont.

Igar var vi pa utflykt hela dagen i Boudhnalikantha. Vi borjade med att aka till ett tempel dar det ligger en stor Vishnu-staty och “sover”. Trots att bade Mina och Samjhana var lite aksjuka var det ett uppskattat besok och de var sa vordnadsfulla.

Vi hade hyrt en liten minibuss och i den fick vi plats 18 personer!

Sedan akte vi vidare till ett Hare Ram Hare Krishna-tempel och bredvid templet var det en jattestor ang som vi lekte pa i flera timmar. Vi spelade fotboll, badminton, cricket och massa andra lekar. Det var verkligen roligt och barnen var sa glada.

Alla var sa fina i sina nya klader. Neru hade ocksa pa sig sin nya sari.

En ganska festlig grej var lunchen som sjalva templet bjod pa. Vi satt pa golvet och at pa blad-tallrikar och Hare Ram Hare Krishna-anhangare som bor vid templet serverade ris, linssas och gronsaker ur stora plastspannar. Christian och Elliot var val sadar imponerade, men Lucas och jag tyckte sa klart att det var jattegott!

Nasta festliga grej som hande, var att hela angen invaderades av heliga kor. Det var anda dags att borja bege sig hemat, sa det gjorde ingenting.

Vi avlutade dagen med att ata pa restaurant. Det var verkligen en stor grej for barnen och Bhiki fick overtyga dem om att bestalla nagot annat an det de brukar ata hemma varje dag. Alla ville i alla fall ha var sin Fanta.

Tibetanska momos eller nudlar blev det som de flesta onskade.

Darefter satte vi alla barn och Neru i en liten taxibil, Suzucki Marutti, sa de kunde aka hem. Atta barn i baksatet och Neru och ett barn i framsatet! The Nepali way!

En hel barnhemsbil pa vag hem efter en valdigt lyckad dag!