När man går från våra vänners bostad till barnhemmet, går man först igenom de centrala delarna av Kathmandu. Förbi fruktförsäljare, köttaffärer och fiskaffärer bl a. Denna köttaffär hade precis bränt upp en hel buffel i samband med någon ritual, när vi passerade en dag.
Går man ute på kvällarna, finns det för det mesta ingen elektricitet och alla affärer har tända ljus för lysa upp. Även denna köttaffär.
Fiskaffären nedan luktar inte så gott.
Det är underbart söta små butiker som säljer olika saker.
Eller så sitter de bara på gatan och säljer grejer.
Tidigt på mornarna kan man se sopbilar. Nu för tiden är de ganska fina, men jag avundas inte sopgubben som får gå barfota bland soporna uppe på flaket.
Efter ett tag får man gå över den inre ringvägen och där brukar det vara fullt med bilar varvat med kor.
Sedan kommer man till floden, med mörkgrått vatten fullt med skräp.
Mycket fattiga människor bor precis vid flodkanten.
Efter floden brukar vi gå igneom ett temeplområde och där brukar det vara fullt med folk, främst kvinnor, som offrar och ber till gudarna.
När man närmar sig barnhemmet, är det betydligt lugnare. Mycket mindre trafik och massa folk på gatorna. Det ligger verkligen i ett lugnt och trevligt område.
Ovan Christian, Lucas, Elliot, Rajeev och hans son Keshu på de små vägarna på väg till Step.
Bl a passerar man en liten strykinrättning.
Ovan Elliot och Keshu i närheten av barnhemmet och nedan grannhuset till det blåa hus som hyser barnhemmet.
Granhusets kvinna tvättar.
Framme på Step!
