I Nepal

Det gar verkligen att ladda upp nagra bilder idag, men jag var i alla fall pa barnens skola igar och rektorn berattade an en gang hur nojd hon ar med barnen. De ar ambitiosa, artiga och omtanksamma. En del ar naturligtvis lite svagare kunskapsmassigt medan vissa ar riktigt duktiga.

Det ar rorande att hora hur trevliga alla flickorna ar och hur val de uppfor sig. Rektorn menar ocksa att vart barnhem ar bland det finaste hon sett under hennes 25 ar som rektor for en skola, som sarskilt arbetat med att ta emot barnhemsbarn. Man blir ju sa glad Hon sager ocksa att Rajeev och hans familj ar valdigt duktiga och verkligen bryr sig om barnen pa ett alldeles speciellt satt.

Efter skolan fick barnen ocksa nya klader, som Me & I aterigen har sponsrat med. Sa mycket fina klader och bade barnen och jag ar jattetacksamma. Jag skall ladda upp bilder sa fort jag an – de ar ju sa fina i dessa klader! Sarkilt fortjusta var de i swettisjackorna och fleecejackorna.

Nu skall jag lamna detta internetcafe och ga vidare ned till barnhemmet. De slutar tidigare fran skolan idag, eftersom det ar fredag.

Igar var det antligen dags for sjalva huvuddagen av brollopet och det ar en ganska lang och jobbig dag/natt. Hela, hela dagen bestar av diverse olika ritualer. Den mest annolrunda ar nog den nar man penslar brudgummen med en blandning av hennapulver, senapspulver, senapsolja och youghurt. Man penslar honom pa fotterna, knana, axlarna och huvudet pa ett sarskilt satt ett antal olika ganger. Ovan en bild pa nar jag forsoker fa till det pa exakt ratt satt; blir det fel ar det alltid nagon som ar framme och korrigerar. Allt maste bli precis ratt!

Nedan en annan bild pa en av alla ceremonier. Jag sitter bland ovriga kvinnliga slaktingar och man sjunger, ber och gor massa saker som jag inte forstar halften av. Fast de skojar med mig och sager att jag ar mycket battre an senast. De tror att jag kommer vara fullard nar den yngste brodern gifter sig!

Pa eftermiddagen ar det nagon timme ledigt innan man borjar promenaden till hotellet dar festen ager rum och dar bruden och hennes slakt och vanner vantar. Brudgummen aker en blomsterpyntad bil bakom en orkester som spelar otroligt haftig musik och hela sallskapet dansar sig igenom Kathmandus gator fram till hotellet. Det ar sa enormt roligt och tar flera timmar. Sedan ar det en hel lang natt med religiosa ritualer non stop. Puh… Det borjar i och for sig med att bruden och brudgummen mots och sedan fotograferas alla gaster tillsammans med brudparet. Darefter pagar ceremonierna fram till kl 04.00. Folk somnar och sover pa golven och alla ar verkligen trotta. Pa morgonkvisten aker bruden med brudgummen hem till han och hans slaktingars hem, men da smet jag ivag for jag orkade inte sta pa benen langre. Egentligen tillhor jag brudgummens slakt och skulle val egentligen folja med och dessutom har jag aran att fotograferar allt sa jag maste vara med overallt. Jag akte i alla fall hem och sov, for jag ville vara lite pigg idag eftersom jag skall till barnens skola. De andra fortsatte alla ritualer hemma och ingen sover denna natt. Varken brudparet eller de narmsta slaktingarna. Idag fortsatter massvis med grejer, men jag har tagit mig sjalv lite ledigt och fortsatter med de sista ritulerna ikvall. Sedan ar det slut efter nastan en veckas firande!

Nedan en bild pa mig och Neru tillsammans med brudparet. Hon var jatteglad att hon var bjuden och tyckte det var en fantastisk tillstallning. Maya var hemma pa barnhemmet med barnen. Alla beromde Neru for barnens upptrdande pa dansfesten och hon var sa stolt – och jag ocksa!

Ovan Susma och Rista.

Igar var det alltsa dags for den stora dans-festen, dar man ocksa vaxlar ringar. Det ar val egentligen den roliga dagen, da allt ar lite mer avslappnat och man dansar halva natten. Alla barnen var naturligtvis inbjudna och de var sa exalterade! Brollop ar sa oerhort stort. Man gar pa sa manga brollop och det firas i flera dagar. Man ater massvis med god mat och man missar verkligen inte ett brollop – hur lite man an kanner brudparet. Over tusen manniskor brukar for det mesta bjudas in.

Barnen och jag kom prick kl 16, eftersom det inte skulle vara nepali time – utan just fixed time. Fast sa blev det sa klart inte. Vi fick vanta utanfor i nastan tva timmar innan de flesta gaster kom och innan huvudpersonerna anlande – var for sig. Han kommer med sin slakt och hon med hennes. Vi hade i alla fall roligt dar utanfor festlokalen. Vi dansade och lekte med Amigo, hunden. De var sa uppspelta och sag sa mycket fram emot denna tillstallning.

Ovan en bild pa Neru och barnen. Nedan en bild pa Maya och alla barnen utanfor festlokalen.

Sedan var det dags for ringceremonin, nar brudparet byter ringar. De sitter stora delar av kvallen pa scenen i dessa tjusiga stolar. Alla gaster sitter som en publik nedanfor och tittar. Flickorna satt och tittade med stora ogon och tyckte att bruden var den vackraste de nagonsin sett!

Sedan ar det massa olika ritualer som pagar med helgiga praster som gor det ena efter det andra. De sjunger olika boner, kastar lite ris och annat over lite olika manniskor. Ibland kanske mobilen ringer och prasten fortsatter att kasta tagetes pa brudgummen medan han snackar i telefon.

Nedan fick jag aran att sta bakon bruden nar nagon ritual gjordes.

Matsalen ar enormt stor och forst ater man tilltugg i nagra timamr och sedan ater man middag. Det serveras som en buffe och nar barnen hade trottnat pa alla cermonier, holl de mest till dar ute och at. De at och drack i flera timmar. De passade naturligtvis pa att dricka coca cola i otroliga mangder och jag vet inte hur manga mjukglassar de hann med! Sjalva middagen hoppade de over. De at mest tilltuggen och efterratterna.

Ovan Mina och Smitri och nedan Yuta, Mina och Susma. De tyckte det var himla kul att vara med och som de gillade att titta pa alla danser som borjade efter alla religiosa ceremonier.

Man pratar egentligen inte sa mycket med den andra sidan, dvs tillhor man brudgummens slakt eller vanner som vi gor, pratar man bara ytterst kort med de fran brudens sida och sarskilt bruden sjalv. Har far i alla fall alla barnen komma fram och halsa pa bruden och de var overlyckliga for att Bhabi, Rajeevs fru, introducerade dem for henne. Sweety, bruden, var sa gullig och pratade med dem men de vagade knappt svara.

Till slut borjade i alla fall det som alla langtat efter och det ar sjalva dansprogrammet. I princip alla gaster och sallskap upptrader en egen dans for brudparet. Det ar ofta en typisk nepalesisk/indisk dans som mer ar en berattelse som man dansar och gor rorelser till. Sa kan andra ga upp pa scenen och snurra ett kuvert med pengar i och sedan lagga i en korg. Sjalva snurrandet ar val nagon form av valsignelse, antar jag, och pengarna far brudparet. Det ar bara tio rupier i kuvertet, alltsa en krona. Nedan dansar Bhabi och en annan kvinna snurrar kuvertet ovanfor henne.

Detta ar faktiskt fantastiskt roligt att se. Alla ar sa glada och det ar inte nagon som ar direkt nervos. Alla alskar detta och till nasta brollop far jag nog ocksa gora ett litet upptradande… De borjar bli lite besvikna pa att jag nu varit med pa tva brollop utan en enda svenska dans. Nar bror nr 3 gifter sig, ar du val med pa en liten svangom pa scen, Christian? 🙂

Ovan dansar brudgummens tva yngre broder samt Rajeevs fru. Det ar sa fint och sa fantastiskt rolig och kul musik.

Sa var det till slut dags for barnen att gora sitt upptradande! De var ju sa bra och sa sota! Helt otroligt… Publiken jublade och jatteanga var uppe och snurrade kuvert ovanfor deras huvud. T o m bruden sjalv och hon gor inte det manga ganger under kvallen. Endast ett fatal ganger lyfter hon fran den tjusiga stolen som nu star nedanfor scenen. Barnen alskade att upptrada och det bara lyste om dem!

Lite rokeffekter fixade dj:n och jag var sjalvklart uppe och snurrde kuvert over samtligas huvud.

Ja, vilken kvall! Barnen blev sa klart jattetrotta runt halv tio och akte hem. De kunde knappt sta pa barnen sa trotta var dem. Vi andra dansade flera timmr till. Efter alla formella och ordnade upptradanden, blir det mer nagot discoliknande av det hela. Da dansar alla yngre pa scenen och alla aldre minglar, ater och tittar pa de yngres galna danser pa scenen. Det ar hysteriskt roligt att dansa Bollywood-dans tillsammans och jag onskade att kvallen aldrig skulle ta slut. Men jag var som flickorna nar jag akte hem: fullstandigt slut och ruskigt matt av all mat.

Idag ar det sjalva huvddagen for brollopet och det kommer bli lika intensivt som igar. Hela dagen pagar massa olika ritualer och ikvall ar det fest pa ett stort hotell. Idag kommer jag tyvarr inte traffa barnen alls, men imorgon nar brollpet mer eller mindre ar slut (bara nagra smaritualer kvar), skall jag tillbringa strora delar av dagen tillsammans med dem.

Jag har inte varit pa barnhemmet idag, men jag traffar snart barnen nar de kommer till dansfesten efter ringbytet.

Pa morgonen tog jag mig en promenad i stan. Allt ar sig likt sa klart och det ar verkligen roligt att vara har igen.

Jag hann passera bade en helig man, sadhu, och en kottaffar.

Sedan fljde jag med Bhabi och hennes slaktningar och vanner for att kopa lite fler smycken infor brollopet. Ni anar inte hur mycket smycken kvinnorna anvander!

Darefter var det dags for mig att fa mendi. Det tog naturligtvis valdigt lang tid och darefter var jag tvungen att fortsatta sitta med utstrackta armar och hander i tva timmar sa att fargen verkligen biter sig in. Det ar verkligen en pars alltsa, men jag har gjort det manga ganger forut.

Det konstigaste ar dock att man maste bli matad, eftersom man inte far rora nagot.

Efter en lang resa var jag alltsa antligen framme i Kathmandu. Det nepalesiska kaoset motte en direkt: utanfor planet var det ingen som visste var vi skulle ta vagen. Planets passagerare gick ut ur planet och blev staende en kort bit fran landningsbanan. Ingen buss kom och ingen visste hur vi skulle ga in till flygplatsbyggnaden, vilket resulterade i alla turister stod blick stilla och alla nepaleser borjade springa runt lite har och dar – samtidigt som plan landade och lyfte precs vid sidan om! Efter ett tag kom vi dock in till visumdisken och det gick smidigare an vanligt och kort darefter satt jag i en gammal skruttig bil och akte igenom Kathmandu. Ah, vad harligt att vara har igen! Som jag alskar att vara har!

Notera den svarta heliga kon som ligger mitt i trafikkorsningen.

En och halv timme efter det att jag landade, var jag pa The Step. Det var helt fantastiskt att komma dit igen och traffa dem alla! De har naturligtvis vaxt och de var sa glada. De kramade och pussade mig hela tiden och ville att vi skulle sjunga och dansa, vilket vi gjorde. De fragade efter Christian, Elliot och Lucas och verkade tycka det var lite trakigt att inte barnen var med. Varken Rajeev eller nagon annan som kan engelska var med, sa vi kommunicerade med lilla nepali jag kan och den lilla engelska de stora flickorna kan. Jag visade i alla fall bilder pa barnen och Christian fran min kamera och mobil och det gillade dem.

Maya gjorde te till oss och vi spelade kinaspel, lekte med lera och tittade pa deras teckningar.

Jag stannade endast tva timmar. Sedan var det dags att bege sig till brollopshotellet dar min van som gifter sig bor tillsammans med hans slakt och vanner. Dar var naturligtvis helt kaotiskt ocksa, men oj sa roligt att traffa Rajeev och hans familj igen. Det kanns inte som om det var sju manader sedan senast, utan som om det vore igar vi sags. Det var ocksa otroligt kul att traffa deras slaktingar fran Indien som jag inte traffat sedan Rajeev gifte sig for sex ar sedan.

Kamal, brudgummen, satt och fick mendi (hennatatuering) precis nar jag kom. Han hade suttit dar i fyra timmar, tror jag, och hade nagra kvar… Fast han var lika glad anda. Vi har inte traffats pa tva ar sedan han var hemma hos oss i Barseback. Vi traffades inte i vintras, eftersom han bott nagra ar i Schweiz och var dar nar vi var har senast. Ja, gangen dess forinnan ocksa.

Imorgon ar det min tur att sitta sa har nagra timmar…

Alla flickorna pa Step hade precis akt hem fran brollopshotellet nar jag kom till Step. De hade tillbringat eftermiddagen dar och atit en massa god mat. Imorgon kommer de ocksa vara med pa stora delar av festligheterna och det skall bli sa roligt att ha dem med! De skall forst ga till skolan och sedan ansluta pa eftermiddagen. Da ar det en ringceremoni for brudparet och sedan ett dansprogram. Forst dagen efter, pa onsdag, ar det sjalva huvuddagen for brollopet.

Nu skall jag ga och lagga mig och sova. Jag har druckit nagra riktigt goda koppar nepalesiskt te och atit en valdigt god dahl baht pa brollopshotellet. Det har bara regnat lite grand idag, trots att vi ar mitt i monsunen. Vi far se om det blir ett riktigt “monsun wedding” eller inte. Hoppas det, for det betyder tur!

Imorgon, den 11 juli, åker jag till Nepal igen för att återigen besöka Guddu, Samjhana, Srijana, Smitri, Kalpana, Kabita, Yuta, Rista, Mina och Susma. Det skall bli så otroligt roligt att få träffa dem igen! Det är ett halvår sedan vi var där senast, men då var både Christian, Elliot och Lucas med. Denna gång åker jag själv och stannar endast tio dagar.

Förutom att vara så mycket som möjligt på barnhemmet, skall jag närvara på Kamals bröllop. Kamal är Rajeevs yngre bror och det var han som jag egentligen lärde känna för exakt tio år sedan när jag var i Nepal allra första gången. Det skall också bli fantastiskt kul; att återigen få vara med på ett hinduiskt bröllop. Det är så annorlunda och så spännande!

Jag skall försöka blogga så ofta jag kan, men det kommer nog dröja några dagar innan jag bloggar första gången eftersom de två första dagarna kommer vara extremt intensiva pga bröllopet.