I eftermidag var vi nere hos flickorna och sa hej da. Vi lekte och busade och det kandes valdigt vemodigt.
Elliot busade och lekte monster for sista gangen med flickorna och Lucas blev runtburen for sista gangen. Vi vet inte nar vi kommer tillbaka. Om det blir redan nasta ar eller aret darpa. Vi langtar dock redan tillbaka!
Ja, vi känner oss faktiskt lite stolta och glada och det var inte så sorgligt att säga hej då just eftersom vi vet att de har det bra. Vi ahr haft det så roligt tillsammans under dessa tre veckor.
Tänk vilken härlig tid som har varit för er samtliga när ni har besökt barnhemmet. Minnen som ni kommer att bära med er hela livet. Barnen och anställda har fått träffa er i verkliga livet också. Erat livsverk är fantastiskt. Samtidigt är det ledsamt att lämna barnen men ni vet ju att dom har det bra nu. Känn er stolta och glada för er insats! Kram Lena