Igår på självaste nyårsafton (även om det inte är nyår enligt den nepalesiska kalendern) hade vi lite extra guldkant på tillvaron?⭐️? och gjorde en utflykt. För de barn som har extra undervisning från kl 12-19 (alla skriver ju mid term exams 9-12 nu) bad vi om ledighet och det var minsann inte helt lätt? Rektorn är mycket mån om deras studier??

Vi gjorde en utflykt till Pashupatinath och Boudnath. Den förstnämnda är det allra mest heliga hinduiska tempel i hela Nepal och det sistnämnda den allra mest heliga buddistiska stupan i Nepal. De båda ställena ligger ganska nära varandra och när jag var i Nepal för allra första gången besökte jag dessa båda ställen och jag gick emellan dem. De besöken och denna promenad har jag fortsatt göra varje gång jag är här. Det är två fantastiska ställen och man kan bara inte få nog av dem och promenaden mellan dem blir mer och mer annorlunda och intressant för varje gång. Då, för 20 år sedan, gick man bland risfält och andra odlingar på en smal, liten grusväg. Några små hus gick man förbi och några människor mötte man under den timslånga promenaden. Idag är det en väldigt trafikerad asfalterad väg med flervåningshus på båda sidorna och det är ett folkliv och myller utan dess like!

Vid Pashupatinath lever massa heliga män, sadhus. De äger ingenting, bor vid tempel och lever på allmosor. De tillber olika gudar och just de som bor vid Pashuputinath dyrkar främst Shiva eftersom det är ett Shiva-tempel. Eftersom Shiva rökte marijuana är det lagligt för dessa heliga män att röka hasch. Så går man lite bakom de främsta stråken dit få turister hittar, så kommer man till ett område på området, så att säga, där sadhusarna bor och vilar mellan tillfällena de är framme och tar emot allmosor från turister och andra tempelbesökare. Där ligger haschdimman tät kan man lugnt säga!

Att som hindu kremeras här är den finaste platsen i Nepal att kremeras på. Så fort som möjligt efter att en människa gått bort kremeras man, ofta samma dag. Först bärs kroppen av släktingar ned till floden och det heliga vattnet skvätts på den lindade kroppen och därefter bärs den till bålet. Det är märkliga och fascinerande scener som utspelar sig och man kan sitta i timmar och bara titta.

In i själva templet har endast hinduer tillträde så familjen Lindblom väntade utanför när tjejerna var inne och bad och blev välsignade av en präst. Även om vi skulle konvertera till himduismen skulle vi inte få gå in. Det skulle liksom inte räknas. Under tiden gick vi runt bland aporna och tittade på bankens prislista över vilka olika puja man kan köpa. Den dyraste kostade två hundratusen kronor och då skulle man minsann bli ordentligt välsignad och massa ljus skulle tändas.
På vägen från pashuputinath til Boudnath mötte vi heliga män, munkar, kor och olika pilgrimer till de båda olika ställena. Vi stannade och fikade och fick även se Himalaya och det är numera inte jättevanligt att man kan se de vitklädda bergen från Kathmandudalen så det var härligt. Både för oss och för barnen.

Väl framme vid stupan är det en annan typ av myller. Många kloster ligger runtom denna stupa och många tibetaner bor i detta område. Vi gick runt stupan och snurrade på bönehjulen, vi gick upp på stupan och gick ett varv där uppe också och vi gick in ett kloster och tjejerna knäböjde och bad framför Buddha och foton på Dalai Lama.

Vi avslutade med att äta middag på en roof top turistrestaurant med ljuvlig utsikt över stupan. De flesta av oss åt tibetanska momos medan två små lintottar och en stor lintott tog tillfället i akt och åt spaghetti bolognese? Hela kalaset för hela gänget kostade endast 500 kr eftersom vi fick den nepalesiska menyn (och inte turistmenyn) och eftersom vi slapp betala betala turistskatten.

Det var en fantastisk dag och det var roligt att se att samtliga barn, såväl de svenska som de nepalesiska, uppskattade detta väldigt mycket ❤️?❤️